En kväll i kärlekens tecken

2009-06-30 @ 20:17:57

"Hur mår du? Han lade sin arm om henne. Och värmen från hans kropp och ödmjukheten i hans röst dick den lite kyliga julikvällen att kännas som den varmaste sensommarkväll.

"Bara bra", svarade hon och vände sitt ansikte mot hans och log.

Där gick de, nästan ensamma på en gata i den lilla orten på Västkusten. Det var ljust trots att det var efter midnatt.De hade precis lämnat sina vänner bakom sig och följde vägen som ledde till deras mål, hans stuga. 

Samtalen flöt på. Aldrig hade det känts så naturligt. Trots att de bara hade känt varandra på ett ganska ytligt plan tidigare, var det som om alla sådana spärrar var som bortblåsta. Nuet var allt som existerade.

"Hur mår du?" Frågan kom igen, med ett leende som hon tyckte var vackrare än den rosa solnedgång man kan se en klar höstdag.
"Forfarande bra" blev hennes leende svar.
"Om jag är otrevlig får du lova att säga till", försäkrade han både henne och sig själv. Och hon lovade. För hon visste att hon inte skulle kalla det han skulle göra för otrevligt.
"Bra." sa han och hans grepp och henne blev hårade, följt av en lätt puss på hennes huvud.
Det gick rysningar längs kroppen på henne av hans beröring och hon kunde inte förstå vad som verkligen höll på att hända.

Pussar och varma smekningar kom allt oftare ju längre promenaden gick. När allt de hade kvar var vägen runt fotbollsplanen, stannade de. Han drog henne intill sig med bägge armarna och de stod där, mittemot varandra och höll om varandra med stor ömhet. Han tittade henne i ögonen och log. 

Hon kunde känna hur hans hand letade sig in under hennes linne och hon njöt av hans mjuka beröring på hennes rygg. Hans hand letade sig ner innanför byxlinningen och stannade där ryggen övergår i rumpa.
"Fryser du inte? Du är ju alldeles kall!" frågade han nyfiket.
Hon tittade honom i ögonen, log och skakade på huvudet.
Leende och lite generad tog han upp sin hand och frågade om han skulle bära hennes väska. Men hon fortsatte bara att le, och sa att den inte var tung.

Deras vandring fortsatte och han berättade hemligheter för henne. Saker hon inte fick berätta för någon. Och hon fylldes av glädje över att han litade så på henne.

De nådde sitt mål och satte sig på trappan utanför. De höll fortfarande om varandra och han tog hennes andra hand i sin. Hon lutade sitt huvud mot hans och både kinder och fingrar drog de mot varandra. Hans kind smekte hennes och hennes fingrar smekte hans varma fingrar.

Det blev dags att gå in och de släppte varandra för första gången på länge. Han öppnade dörren och varnade henne en sista gång för sin obäddade säng. 

De gick in och stängde dörren efter sig.