Så är jag hemma igen med tre utmattade töser. Molly sover i sin korg. Elin sover i sin liggdel och Maja halvligger i soffan med trötta ögon och tittar på när Pippi besegrar Starke Adolf. Maja & Molly hade haft det fantastiskt hos sina barn/hundvakter. Själv känner jag mig faktiskt lite besviken.

Utställningen var bra, absolut, men den kändes tom på något sätt. det kändes inte som om den var gjord med kärlek. Lite... ja tom tycker jag faktiskt var ett talande ord. Men det var galet mycket folk där och vi fick köa i 45 minuter (varav en stor del utomhus) så kanske kommer den kännas bättre när man kan se den i lugn och ro en annan dag.

De ska ha lite olika specialdagar framöver med nybörjarkurs i japanska och speciella familjedagar som lät väldigt trevliga så jag kommer definitivt dit igen. Och något som var fantastiskt var när vi stod i kön utanför och de hade ljud på som lät som om man befann sig i Japan. "Arigato gosaimas" fick det att gå stötar genom kroppen av längtan.


En liten liten del av sagolika Akihabara

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()