Jag tittar på alla som går med sina barnvagnar med nyfödda bebisar (varför de vill gå i ett stort köpcentrum i svininfluensa tider kan man ju undra, men iallafall) och känner ett stort sting av avund. Jag gillade aldrig att vara gravid med Maja och eftersom den här graviditeten än så länge varit värre så tror jag inte jag kommer tycka så mycket om det nu heller. Hade det inte varit så sjukt dyrt att adoptera hade jag allvarligt funderat på det. För graviditet, förlossning och amning är verkligen ingenting för mig. Men jag vill ändå ha den där fantastiska nyfödda bebisen som växer till en underbar människa. Och väntetiderna vid adoption är ju mycket längre än en graviditet. Fast när man väntar på adoption får man ju iallafall vara sig själv.

Jag har gått 14 fulla veckor, alltså har jag 26 veckor kvar om jag går full tid. 26 veckor aka 6 månader, det är så vansinnigt lång tid.

Jag vill ha bebis här nu (fast det vill jag ju inte eftersom den inte skulle klara sig, men ja ni förstår)!

Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Imorse när jag och Maja låg och gosade i sängen innan vi behövde gå upp utspelade sig följande dialog:

Maja: Mamma, vad tycker du bebisen ska heta?

Jag: Hmm, jag vet inte riktigt.

Maja: Jag tycker den ska heta Clara.

Jag: Ja, det är väldigt fint.

Maja: Det finns ju en Clara på min film.

Jag: Jasså? Vilken då? (där fick vi äntligen en förklaring till varifrån hon fått namnet Clara)

Maja: Nötknäpparen, du vet hon flickan som ligger på soffan.

Jag: Jaha. Ja, just det. Det hade jag glömt. Men vad tycker du att den ska heta om det bli en pojke då?

Maja: Farmor *fniss*

Jag: *skrattar* Nej, men det kan den ju inte heta. Det är ju inget pojknamn.

Maja: Pappa Andreas då?

Jag: Men vi har ju redan en pappa Andreas.

Maja: *funderar* Jag vill att det ska bli en flicka

Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

för en tredje säsong och det är alltid lika härligt. Jag dyker djupt in i collegevärlden och älskar att hänga med Cappie, Casey, Rusty, Dale, Calvin, Ashleigh, Evan, Rebecca och resten av alla charmiga karaktärer.

Har ni inte upptäckt det här lilla guldkornet i tv-serie världen så rekommenderar jag er att ge den en chans.

Permalink Allmänt Kommentarer (10) Trackbacks ()

För 1 ½ vecka sedan så gifte sig min ena storasyster med mannen i sitt liv. Det var ett helt fantastiskt bröllop och en helt fantastisk fest!

Själv gjorde jag någon form av debut. Jag har förvisso sjungit så många gånger i kyrkan att jag inte ens kan räkna dem, jag har även sjungit tillsammans med min syster på begravningar. Och jag sjöng ju faktiskt på min bästa väns bröllop, fast på festen. Men den här gången var det i kyrkan, ensam, till pappas gitarrspelande. Det gick bra. Jag kände mig lite skakig på rösten, men de sade de inte hördes alls. Efteråt kom ju alla fram och sa hur bra det var, fler ju längre kvällen gick. Men något jag alltid kommer minnas är när en vän till min syster, som är en av de mest fantastiska människor jag någonsin träffat, kom fram och sa att det var det vackraste hon någonsin hört. Det var så fint, och så ärligt, just där och då kände hon så. Och jag blev verkligen glad.

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Eller egentligen har jag ju varit redo i flera veckor, men det är ju liksom som bestämt att man inte ska det. Inte förrän de där 12 veckorna har gått. Och det har de inte riktigt än, men alldeles snart och jag orkar helt enkelt inte hålla tyst längre. De flesta vet redan ändå.

Kolla in här för att se vart jag också har bloggat den senaste tiden.

Permalink Allmänt Kommentarer (6) Trackbacks ()

men det blev visst inte så. Tiden går ju så vansinnigt fort. Hur ska man hinna med allt?

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()